Nu är jag i v 12, det går sakta men ändå fort. Svårt att förklara. Mår fortfarande illa. Gick på akupunktur men tyckte de två sista gångerna att illamåendet blev sämre så jag har ingen mer tid inbokad. Vi får se hur jag gör. Är trött men känns som den kanske börjar ge sig lite.
Idag var jag med barnen till stora tjejens dagis och sa hej då. Vi har nu officiellt sagt upp hennes plats där. Det kändes mycket jobbigare än jag trodde. Jag har gråtit nästan hela tiden sen vi åkte därifrån. Vi trivdes kanon med dagiset, personalen, pedagogiken, lokalerna, ja allt rent ut sagt. Men dessa förbannade nya 15 timmars reglerna skapar bara massa med stress och tårar i familjen. Det är nämligen så att här får man bara ha barnen 3 timmar per dag 5 dagar i veckan när de ska vara där 15 timmar. Detta för att spara in pengar för mat till barnen. Detta har varit jobbigt tycker vi då det skapat stor stress av att lämna och hämta för bara tre timmar och dessutom har tjejen varit kanontrött och hungrig då och inte alls velat åka hem för hon ville äta med barnen. Mycket bråk och skrik har det lett till. Så nu har vi sagt upp platsen och hon är hemma med oss på dagarna. Hade vi fått ha det som vi hade förut då hon gick 3 dagar per veckan men 5 timmar så kändes det mycket bättre. Då hann hon verkligen leka av sig men också äta med barnen. Fattar inte vad politikerna i vår stad tänker på.
Ja så jag känner mig jättelåg nu. Tror i och för sig att detta gjorde att all gråt jag samlat på mig ett tag nu kom ut, men fy vad det tog på mig att säga hej då!
