Sorgens dag

Idag är det sorgens dag för mig. Idag är dagen då 14 års vänskap och kärlek fick sitt slut. Idag är dagen då min älskade katt fick somna in för gott.

Min katt hette Lizzy. Jag skaffade henne för 14 år sen när jag flyttade ifrån min dåvarande kille till egen lägenhet. Jag var 20 år då och eftersom jag haft katt när jag bodde hemma ville jag nu ha katt. Jag åkte ut till en bondfamilj i Vika som hade kattungar. Fem stycken små katter var det, 4 killar och en tjej. Killarna var svarta och jättebusiga och framåt och den lilla tjejen var sköldpaddsfärgad och jätterädd. Såklart föll jag för den rädda lilla tjejkatten som gömde sig under frysen. Det var ögonblicklig kärlek.

Hon fick flytta in hos mig i min lilla etta. Hon var jätterädd till att börja med och gömde sig i ryggstödet på min soffa och satt där och skrek och skrek. Sen lärde hon känna mig mer och mer och kom att visa sig vara den mest gosiga katt jag någonsin träffat. Självklart fanns det bus i henne med men för det mesta var hon en lugn och gosig lite kisse.

Ett år efter jag skaffat henne fick jag erbjudande om att åka som barnflicka till Serbien och jag tackade ja. Jag hade då en underbar arbetskamrat som tog hand om min lilla älskling det år jag var där. När jag kom hem igen flyttade jag ihop med min kille igen och Lizzy var en självklar del i vår familj.

Vi har flyttat runt en del men hon har följt med. Under en period när jag bodde i andra hand och min kille lämnat mig fick hon bo hos hans föräldrar. Hon älskade verkligen att vara där och de älskade henne och tog väl hand om henne.

Senaste fem åren har hon levt livet med oss här i vårt hus. Hon har varit innekatt på vinter, självvalt av henne såklart, och kombinerat ute och innekatt på sommaren, men mest ute. Hon älskade när snön smälte och hon kunde börja vara ute. Att ligga på en filt på balkongen och sova var kanonskönt. Men det som genomsyrat min älskade katts liv är viljan att vara med oss och gosa. Gosa fick hon aldrig nog av. Hon älskade att ligga i våra knän, sova på mig på natten och tom att gosa med barnen. Hon var HELT underbar!

Jag saknar henne redan och det gör så ont i mig att jag aldrig kommer få ta henne i min famn och krama om henne. Sticka ner min näsa i hennes päls och känna hennes doft eller att smeka hennes sammetslena päls. Jag kommer sakna när hon kryper upp i mitt knä på kvällen framför tv:n för att gosa och jag kommer att sakna hennes tyngd och andetag på min mage om natten. Det kommer att bli så tomt utan henne.

Jag hoppas att hon förstår att jag gjorde det för hennes skull då hon magrat av nåt hemskt och inte kunde äta längre. Jag hoppas hon får det bra där hon är nu och att hon ser att jag tänker på henne och saknar henne. Jag hoppas att min förra katt tar emot henne och tar hand om henne där dom är nu. Jag hoppas att hon har haft ett lika underbart liv med mig som jag har haft med henne. Jag älskar henne så enormt mycket! Hon var min första bebis och nu är hon borta för alltid, men jag kommer bära med mig henne i mitt hjärta resten av mitt liv.

En mer underbar katt än Lizzy finns det inte!

Jag älskar dig Lizzy! Sov gott och ha det bra där du är nu! Du finns för alltid i mitt hjärta!