Min karaktär och motivation sviker mig än. Det är en plåga att inte kunna stå emot och att stoppa saker i munnen som inte ska in där. Förstår inte varför det ska vara så in i helvete (ursäkta språket) svårt att låta bli. Det är väl bara att säga nej till sig själv och sen låta bli. Men nej då helt plötsligt sitter man där och har moffat i sig 100 g mjölkchoklad. Mår jag bra? NEEEJ!! Jag känner mig usel och vill bara äta mer och det leder det ju såklart till också. Mer mer mer! Aldrig tar det slut!
Jag är så duktig fram till middagen, inga problem alls, kör mina shaker och känner mig inte alls hungrig. Så kommer middagen och då kommer hungern, suget och viljan att äta. Å så äter jag! Får ångest för att jag äter och äter mer. Det är såååå jobbigt!
Min största önskan här i livet är att få leva och se mina barn växa upp och bli egna individer som skaffar sig egna familjer, gifter sig och skaffar barn. Men om jag fortsätter såhär så kommer jag inte få göra det. Ok jag är fullt frisk idag men hur ser det ut om 10 år?? Då kanske jag inte är så frisk då kanske jag är jättesjuk eller håller på att bli. Det är ju inte det jag vill!!
För att jag ska få se mina barn växa upp måste jag gå ner i vikt och det är ju det jag vill.
JAG VILL OCH JAG KAN!!! JAG SKA KLARA DETTA!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar