måndag 31 december 2012

Vissa människor har alltid en speciell plats i ens hjärta

Jag var för ca 10 år sen tillsammans med en kille. Vi var ihop i 10 år, jag träffade honom när jag var 16 och vi var tillsammans tills jag var 26. Jag fick jättebra kontakt med hans familj och jag och hans syster blev nästan som systrar vi med. Hans pappa var en stark man med många åsikter och älskade att diskutera saker. Jag och hans pappa hade en mycket speciell relation och även efter att det tog slut mellan mig och den killen har jag haft kontakt med hans familj. Jag och hans syster är bra kompisar men jag önskar vi kunde ses oftare. Hans föräldrar träffar jag när jag är hos systern eller på stan. Några år efter separationen ringdes jag och hans föräldrar ofta. Hans pappa tyckte inte alls om sonens nya tjej och han ringde ofta och talade med mig om detta och att han saknade mig.

För drygt ett år sen blev han allvarligt sjuk i cancer. Han har cancer både i huvudet, lungorna o magen. Han har blivit behandlad för detta men den tumören som finns i huvudet fortsätter växa. Nu är han jättedålig och dom tror inte att det är lång tid kvar nu. Jag mår inte alls bra över detta. Har velat hälsa på dom flera gånger under detta år men vill inte tränga mig på deras familj då jag inte tillhör den längre. Har skickat kort för att tala om att jag bryr mig men vågar inte tränga mig på mer. Nu mer än någonsin önskar jag att jag kunde få säga hej då och ge honom en kram.

Inatt har jag drömt om honom konstant och efter 05.30 har jag inte kunnat sova mer. Tankarna bara snurrar och jag är rädd att det redan är över. Jag lider med hela hans familj och hoppas att dom alla stöttar varandra i detta.

Han kommer alltid finnas kvar i mitt hjärta!

Viktuppgång =(

Jaha då var det dax dår för den första gången sen jag började med Modifast och sen jag gjorde operationen som vågen visade på ett +. Känns riktigt uselt och jobbigt och jag är livrädd för att vågen ska fortsätta ticka uppåt igen. Att jag ska misslyckas ännu en gång!
Har märkt senaste veckan att jag har kunnat äta mer och tom även ätit lite lite godis, typ 1-2 godisar per dag. Jag måste genast sluta med detta och börja träna. Det får inte gå åt helvete denna gång! Dethär är mitt livs chans och jag får inte sumpa det så är det bara.

fredag 28 december 2012

Vill komma igång att träna igen!

Min vilja att komma igång med träningen är så stor. Hade planerat in ett pass på gymet på annandagen men vaknade mitt i natten med enorm värk i bihålorna. Detta fortsatte såklart nästa dag och fortfarande, så det har ännu inte blivit nåt besök på gymet. Det känns så frustrerande när viljan finns men inte hälsan. Hade ju planerat att få till lite träningsrutiner nu när både jag och mannen har semester då det blir lite enklare att komma iväg. Men nej! Det är bara att hålla tummar och tår för att denhär förkylningen försvinner snabbare än blixten.

Jag funderar på att söka en chefstjänst på jobbet men då jag vet att en kollega till mig också vill söka känns det som att jag inte har någon chans. Hon har inte varit hemma och varit mammaledig flera år som jag utan hon har jobbat, vilket innebär att hon har med erfarenhet än mig och att hon är äldre och inte har några småbarn. Känns som mina odds är små och därför tvekar jag om det verkligen är någon idé att söka alls. Jag tror tjänsten skulle passa mig bra och jag har alltid tyckt det varit intressant med ledarskap. Har jobbat som arbetsledare och pedagog i några år förut samt som ordförande för den lokala fackliga organisationen. Jättesvårt! Jag vill men samtidigt känns det onödigt om jag inte har någon chans att få upp hoppet liksom.

Imorgon ska vi till min mamma och fira lite jul eftersom hon jobbade hela julhelgen. Ska bli trevligt!

tisdag 25 december 2012

Undet 130 kg!

Jag var så rädd och orolig att jag inte skulle ha nått mitt mål att gå ner under 130 kg på julafton eftersom när jag fuskvägde mig i veckan så hade jag ju gått upp. Så när jag ställde mig på vågen på julaftons morgon var det knappt att jag vågade titta. Snacka om att jag blev chockad när vågen stod på 128,3 kg! Helt otroligt! Det är bara 1,9 kg kvar till jag gått ner 25 kg.
Det var den bästa julklappen för mig att jag lyckades nå under 130 kg. Såhär lite har jag inte vägt på 6 år, känns så skönt.



Julen då? Jo den har varit bra. Julafton spenderade vi hemma och svärföräldrarna var här. Saknade dock min mamma som tyvärr jobbade. Jag smakade på nästan allt men det var inte mycket av allt jag åt, bara nån smakbit. Tycker inget var så speciellt gott! Har faktiskt tom unnat mig nån godisbit, dvs mintkyssar och chokladbollar. Dessa är inte för söta!
Vi vuxna bestämde oss för att inte köpa julklappar till varann, eller vi sa att vi inte hade råd så det blev inga, utan bara barnen fick. Vilket stå hej! Leksaker i överflöd! Gjorde en rensning innan jul i deras rum på sådant dom inte leker med längre men måste ta en vända till. Dom får ju inte plats med sakerna.

Idag var min pappa här och han var faktiskt kvar ganska länge. Han kom efter lunch och stannade till efter middag. Det var trevligt för nu tinade barnen upp och ville leka med honom och han lekte faktiskt vilket inte jag sett så många gånger. Riktigt kul!



Nu ska jag och mannen sätta oss och bara va i soffan resten av kvällen! Ska se på "så mycket bättre" och bara slappa.

söndag 23 december 2012

Håret börjar falla!

Det är inte bara snön som faller utan nu börjar mitt hår även falla. Har senaste veckan börjat tappa hår, inte hela nävar men det blir en hel del speciellt när man duschar och fixar håret. Handfatet blir lätt ganska hårigt. Känns sådär men jag visste ju att det kunde ske så är inte livrädd än. Tappade faktiskt massor med hår då jag slutade amma lillan också. Blev så mycket att jag nästan såg lite tunnhårig ut i luggen. Hoppas det inte blir lika mycket nu!

Nu är julen instädad och granen pyntad!

Efter en veckas vab har jag inte hunnit med så mycket i hemmet förutom tvätten, så idag blev det städning av hela huset. Det behövdes verkligen! Det tar tyvärr sin lilla tid när man inte får vara själv utan hela familjen är hemma. När jag är själv o städar behöver jag bara anpassa städet efter mig själv och när jag behöver äta mm men när familjen är hemma så ska det passas mellanmål, lunch, sovning, mellanmål och middag för alla inte bara för mig. Började städa kl 11 och var klar kl 19, alltså 6 timmar tog det.



Efter städningen tog vi in granen då barnen tjatat precis hela dagen om det. Dom tyckte det var jättekul att pynta =).  Vi hade tänkt att ha granen i köket men sen kom jag på igår kväll att vi skulle kunna ha den längst ner i vår korridor mellan alla sovrum. Så nu står den där och det blev kanonbra!

Det blev en lång och sen dag så jag sitter just nu och petar i mig lite mer mat, två Finn Crisp med den skrattande kon (7%) och salami. Känns konstigt att äta såhär sent men det är å andra sidan snart 3 timmar sen jag åt så jag har liksom inget val. Orkade inte båda mackorna!



Imorgon blir det sista fixet innan julafton. Det ska pyntas lite mer, skottas snö, kompletterings-handlas, ta reda på all tvätt jag tvättat i veckan, stekas köttbullar och slås i paket. Fullt upp med andra ord!

Jag gillar dehär dagarna precis före julafton då man får fixa till och göra det extra mysigt. Det är då julen kommer känns det som.

Min pappa ringde idag och han kommer inte hit på julafton. Skönt! Däremot kommer han förbi på juldagen eller annandagen men då blir det väl bara några timmar innan han åker vidare hem mot Stockholm så då blir det inte någon alkohol =). Skönt! Han ska fira uppe hos min farmor och farfar med en av hans systrar med familj. Känns skönt att han åker dit då farmor och farfar börjar bli gamla och skröpliga.

fredag 21 december 2012

Fuskvägde mig idag för jag var orolig...

Jag fuskvägde mig nu på morgonen för det har känts som att jag går upp i vikt och inte ner, hur man nu kan känna det. Kanske är det en ond aning i kroppen som säger det men jag fick lov. Varför varför gjorde jag det? Jag HAR gått upp i vikt, vågen stod på 131,5 kg!! Det är ju nästan 1 kg upp sen i måndags. Vad gör jag för fel, vad är det som händer?? Hjälp! Livrädd!



Pratade med min man om dethär igår och sa att jag tyckte det kändes som jag går upp istället för ner nu. Han frågade varför jag trodde det och jag sa att det kanske bara är så som det brukar vara. Man klarar att gå ner i vikt ett tag men sen går det uppåt igen. Är så rädd för det för jag vill verkligen klara detta. Jag vill inte förbli såhär stor! Jag vill inte heller bli pinnsmal, det är inte mitt mål, men mitt mål är att få en hälsosam vikt och att må bra. Nu när jag lagt så mycket kraft och tid på dethär och det har varit min kamp i så många år vill jag verkligen inte att det misslyckas. Jag skulle känna mig så värdelös då. Vill lyckas!

Jag och min man ska vara lediga i två veckor nu och då tänker jag börja träna igen. Jag måste komma igång. Kan inte bara sitta här på min rumpa och tro att kilona bara ska rasa av mig. Måste röra på mig också vare sig jag är trött eller inte. Nu måste jag sätta igång!
En av mina drömmar är att kunna och tycka att det är kul att springa!

torsdag 20 december 2012

Jaaa!!

Ja jag har för första gången på länge lyckats göra nummer två utan att få sjukt ont i magen. Så nice! Kanske min rädsla kan släppa lite nu då.

Har tagit två pronaxen idag mot huvudvärken men det hjälper inte heller =(. Blir smått galen!

Huvudvärk from hell!

Dag två med huvudvärken from hell! Det är min tur nu att bli sjuk igen. Har ont i bihålorna och sjukt ont i huvudet. Det hjälper inte med värktabletter fast jag tar två alvedon och en ipren samtidigt. Huvudet vill sprängas ändå, ingen lindring alls. Huvudet känns tungt och det är jobbigt att hålla det uppe. Barnens prat och skrik skär som knivar i mig. Längtar till helgen där mannen är hemma så jag kan få vila lite.



Lillan börjar bli sitt vanliga jag igen. Igår var hon på bra humör hela dagen även om hon snorar som attan och har ögoninflammation. Hon sover i alla fall inte massor massor men hon äter inte så bra än tyvärr.

På fredag har jag tagit en semesterdag igen men som de andra fredagar jag tagit ut får jag vårda sjuka barn. Jag som hade tänkt städa på fredag så det skulle vara klart till jul. Nu får det bli städning i helgen med alla barn hemma och det är verkligen inte det lättaste. Det tar sån enorm tid då. Går mycket fortare om man får vara ifred och städa. Då behöver jag inte ta hänsyn till resten av familjen utan kan köra som jag vill.



Julen då? Jo den ska vi fira här hemma. Svärföräldrarna kommer hit men min mamma jobbar. Jag har bjudit min pappa men hoppas att han inte kommer. Hårt?? Ja så är det men de få jular jag firat med min pappa har inneburit så mycket alkhol att jag har enorm ångest varje jul. Tycker inte att jul och alkhol hör ihop. Julen är barnens högtid och barnen ska inte behöva utsättas för berusade/fulla människor som tror dom är supertrevliga men egentligen är läskiga och äckliga. En full tomte är väl inte det vi vill förmedla till våra barn. Dessutom leder alkholen till så mycket bråk och elände. Jag förespråkar en vit jul och skulle inte ens kunna tänka mig att ta ett glas öl på julen. Julen ska vara lugn och fridfull för både barn och vuxna. Nu är det tyvärr så att min man och hans pappa gärna dricker något på jul och min man vet att jag inte tycker om det men samtidigt kan jag inte förbjuda dom. Däremot kan jag vara den trygga punkten som inte dricker! Nu dricker ju dom som tur är inte i dom mängder som min pappa gör och som många gör men ärligt talat tycker jag inte dom behöver dricka alls. Det skulle faktiskt lätta min ångest en hel del men det verkar vara väldigt svårt att förstå för någon som inte själv upplevt hur alkholen kan förstöra så mycket.



Jag är ett vuxet barn till en missbrukare och jul och andra högtider innebär enorm ångest för mig!

Låt julen vara VIT!
http://vitjul.se/

tisdag 18 december 2012

Jobbig dag på hemmafronten!

Är ju som sagt hemma och vab:ar då lillan och mellantjejen fortfarande är sjuka. Idag har varit en riktigt dryg dag. Lillan har varit på ett riktigt uselt humör. Hon har krävt att bli buren hela tiden annars har hon gallskrikit. Hon vägrade tom gå ut idag, hon som brukar vara den som vill gå ut. Nejdå hon tvärvägrade kläderna, som for över hela hallen i ren ilska. Hon låg på golvet och skrek eller bara låg. Ville inte!
På kvällen fick hon ett rejält utbrott och skrek som en stucken gris. Hon spände hela kroppen och vägrade hjälpa till. Allt man gjorde var fel och allt man inte gjorde var fel. Totalt galen! Fattar inte vad det är för fel!
Är orolig för henne trots att vi var till läkaren med henne igår och han trodde på virus. Hon äter så dåligt. En dag just nu kan bestå av 1/2 flaska välling på morgonen, en liten bit frukt till mellis om man har tur, pytte pytte lite lunch om ens nåt, möjligtvis en riskaka eller banan efter sovning, knappt någon middag och sen 1/2 flaska välling innan sovning. Dricker lite och byter 2 blöjor per dag bara och då är dom inte ens dyngsura! Dessutom är hon så trött! Hon sov idag till 9 på morgonen, sov middag mellan 12:30 och 15:15 men somnade ändå 19:30 sen. känns inte nå bra! Jag hoppas verkligen det vänder snart!



Nu har jag sprängande huvudvärk och borde gå och lägga mig men det är så skönt med en stunds tystnad och egentid. Har tittat på ett avsnitt av prisonbreak =).

Ont i magen!

Sen i söndags har jag haft ont i magen, känner mig spänd och lite öm. Igår kväll fick jag också kramper, jätteont. Försökte gå på toa men det verkar som jag är förstoppad. Har ätit Lactulos i flera dagar, hoppas det hjälper snart. Det är verkligen inte kul att inte kunna gå på toa som man ska. Mår inte bra av detta. Nu är det så illa att jag är rädd för när det ska bli dax efersom jag blivit så dålig två senaste gångerna. För varje dag som går utan att det blir nåt blir jag mer och mer rädd. Känns inte alls kul!


Denhär veckan är det jag som är hemma och VAB:ar. Lillan är fortfarande inte frisk, ögoninfektion och hosta. Var till doktorn med henne igår så nu har vi fått ögonsalva. Idag hade även mellantjejen gegg i ögonen på morgonen och hon går och kliar hela tiden =(. Stora tjejen är frisk men får vara hemma från dagis ändå då det börjat gå vinterkräksjukan där. Vi känner att vi inte riktigt skulle orka med det också nu efter snart två veckors icke sömn. Igår natt sov jag knappt nåt då mellantjejen krånglade och vid 4 var jag så trött att jag bara grät. Grät i flera timmar.



När jag la lillan för lunchsovning igår somnade jag men vaknade fort av att mellantjejen grät. Gick upp o la mig i mellantjejens säng då de lekte där inne. Det tog inte många sekunder innan jag slocknade. Vaknade av att någon snarkade o trodde det jag var jag men så då att mellantjejen satt sig i fotändan och somnat. SÖTIS! Stora tjejen höll på att packa ihop sina barbies och gick in i sitt rum. Hon ville inte höra oss snarka, haha!

måndag 17 december 2012

Mens = liten viktnedgång!

Vägningen idag blev ingen braksuccé direkt, -1,1 kg, vilket var väntat då jag fick mens i helgen. Brukar alltid gå upp nåt eller några kilo vid mens, samlar massor med vatten då. Spräckte i alla fall 20 kg´s gränsen men hade helst velat väga under 130 kg nu., 8 hg kvar dit. Nästa vecka hoppas jag på att den gränsen är nådd. Mäter mig inte idag då jag är så svälld i magen, blir inte rättvist.



Igår fick jag ont i magen, spänd och öm (inte mensen), krampade en del. Detta har hållt i sig hela natten. Tror jag ätit för mycket julskinka o kött som är svårsmält för magen. Skulle vara skönt om jag fick göra nummer två så det släppte men det verkar inte vara nåt på gång. Bara det inte blir en vecka emellan igen och att jag blir sådär dålig.


Idag känner jag mig svag, svag av enorm trötthet. För en och en halv vecka sen blev lillan sjuk och sen dess har vi haft springnätter varje natt. Har det inte varit lillan har det varit någon av de andra barnen. Är så trött på sjuka barn nu, orkar inte med mer. Är så sjukt trött, det värker i kroppen, svider i ögonen och jag mår illa. Jag vill få sova mer än 2 timmar i sträck och mer än 4-5 timmar per natt. Att både få i sig så lite mat och energi som jag får och dessutom inte få sova knäcker mig totalt. Jag är nära ett sammanbrott snart. Har gråtit av ren trötthet sen 4 i natt. Den största tjejen kan gå till dagis och säkert mellantjejen med men då har jag hört att det börjat gå kräksjuka där håller jag nog alla tre hemma ändå. Att få kräksjuka i familjen också nu skulle verkligen vara droppen. Det skulle jag inte klara varken psykiskt eller fysiskt!



torsdag 13 december 2012

Det där med kiss och bajs!

Detdär med kiss och bajs är ju sådana där saker man inte gärna pratar om. Det är något man håller för sig själv eller som mest inom i familjen. Men eftersom jag skriver om min gastric bypass och mina upplevelser efter den så ska jag blotta mig även i denna pinsamma fråga.

Jag har problem med kissningen, eller problem och problem kan jag väl inte säga men jag kissar väldigt sällan. Jag kissar en gång på morgonen, en gång på sen eftermiddag och en gång innan jag lägger mig. På morgonen när jag vaknar är jag inte ens kissnödig men sätter mig ändå. Kisset är väldigt koncentrerat. Jag behöver alltså få i mig mer vätska. Försöker försöker försöker att dricka det jag ska men när dan är slut har jag fått i mig max 1 liter istället för 1,5 liter. Det är för lite liksom.

Sen är det dethär med bajset. Det kom igång ganska fort efter operationen men sen två veckor tillbaka har jag haft problem. Jag bajsar 1 gång per vecka! Under tiden mellan dessa toabesök har jag inte ont i magen eller känner mig uppblåst utan det känns bra i magen. Däremot när det väl är dax då kommer det som en blixt från klar himmel. Jag får tokont i magen, som magsjuka, jag svettas och jag måste gå på en gång. Det blir tokakut! Toa inom 5 min max. När jag väl sätter mig där rinner det ur mig och jag får sitta kvar mellan 30-45 min för kramperna i magen kommer och går och även tömningen. Det är verkligen vidrigt! Efteråt har jag lätt ont i magen några timmar och känner mig ganska svag och kall.

Det är verkligen jättejobbigt när jag får sådana där kramper. Igår var jag ner på stan på lunchen för att köpa lite julklappar. När jag var klar och gick mot bilen kände jag att krampen kom. När jag satte mig i bilen hade jag tokont och svettades, slet av mig mössa, halsduk, vantar och knäppte upp jackan. Körde i ilfart till jobbet där det såklart inte fanns någon parkering. Ställde mig precis utanför en dörr och rusade upp för trappen och in. Fick verkligen knipa för att jag inte skulle göra på mig. Närmsta toan var såklart upptagen så jag kutade vidare, slängde mig in på nästa toa, slet av mig kläderna och direkt jag satte mig så kom det. Sen satt jag där och mådde piss i nästan 45 minuter innan jag vågade mig ut. Vågar ju inte gå ut om det ska bli såhär. Tänk om man skulle vara på en promenad i byn när det händer, vad gör jag då, sätter mig i en snödriva??

Pratade med dietisten på Skönvikt om detta idag och hon tyckte jag skulle prioritera att dricka samt att försöka dricka mer och snabbare när jag dricker så jag hinner få i mig det jag bör. Detta borde lösa både kisseriet och bajset. Ska även ta laktulos ett tag för att se om det hjälper. Hon sa att det kan vara så att jag är lite lätt förstoppad hela tiden och när det sen ska ut blir det tvärtom. Om det trots inte mer vatten och laktulos blir bättre inom en vecka ska jag höra av mig igen för ytterligare rådgivning.

Ja nu har jag blottat mig i den frågan *pinsamt*.

måndag 10 december 2012

Närmar mig - 20 kg

Idag var det vägdag igen och nu är det bara 3 hg kvar tills jag gått ner 20 kg. 20 kg det är hur mycket som helst. Vet att jag har hur mycket som helst att gå ner men har kommit en bra bit på väg nu och det känns så sjuukt skönt.

Idag var jag på informationsmöte om förskoleklass för min stora tjej som ska börja förskoleklass till hösten. Kan inte fatta att det gått över 6 år sen jag blev gravid med henne och jag var såå lycklig och stolt att jag äntligen skulle få behålla barnet. Att min graviditet var lika efterlängtad av min man som av mig. Den dag hon sen låg på min mage för drygt 5 år sen var helt obetalbar. Tårar och skratt blandades och jag har aldrig känt mig så stolt över mig själv någon gång. Jag levde på små moln och kunde inte få nog av denna underbara varelse som valt mig som sin mamma. Så underbart det bar och så utvald jag kände mig. Nu ska min tjej börja förskoleklass till hösten och jag kan inte riktigt greppa att det redan är dax. Hon blir för stor för fort! Jag älskar henne så mycket!

Till min dotterDu kom som en sol,
fick min morgon att vakna
och blommorna att blomma


Du sprider sådan värme,
ser saker med humor,
och lockar mig till skratt

Du är en klokar del utav mig,
ser livet så klart
när jag vandrar blind

Genom dig
har jag funnit mig själv,
och vägen till mitt hjärta

Jag är så lycklig
att just du valde mig
som din mamma

Du är
min ledstjärna
i livet

fredag 7 december 2012

Underbara vinter!

Jag tycker det är så vacker ute nu. Allt är vitt och rent, det är tyst och lugnt. Idag var det också behagliga grader ute, bara -7. Kanonskönt!
Jag och barnen gick ut redan innan kl 9 i morse och åkte spark, pulka och bob. Helt underbart skönt var det. Tyvärr var det lite jobbigt åt lillan att gå i all snö. Men jag njöt verkligen.



Jag fick ju lov att ta ut en semesterdag idag då jag hade för mycket semster kvar och då lillan är förkyld fick alla barn vara hemma från dagis så vi kunde mysa ihop.
Vi har förutom att vara ute också passat på att baka lite. Det blev en sockerkaka och havrekakor. Mums tyckte barnen! Jag smakade en liten bit havrekaka men tyckte den var alldeles för söt. Riskakor och Finn Crisp är min melodi just nu. Mumsigt värre!



I helgen ska stora tjejen på kalas på lördag och på söndag och stora o mellantjejen dansuppvisning. Får väl se om dom vågar vara med. Dom är små söta fegisar min tjejer. Håller alla tummar jag kan att dom vill vara med. Har övat stora tjejens dans med henne här hemma så hon kanske ska känna sig lite mer säker.



Hur har ni det med snön? Här har det snöat konstant hela dagen mer eller mindre. Det är så fint! Jag hoppas inte det blir varmt nu så snön försvinner, den får så gärna vara kvar för det blir så mycket ljusare och mysigare. Sen vore det ju inte helt fel med en vit jul =).

torsdag 6 december 2012

Riskakor är plötsligt gott!

Har aldrig gillat riskakor men nu är det så gott och jag kan äta en relativt fort.


onsdag 5 december 2012

Dumpining för första gången å då sker det på jobbet

Idag när jag åt lunch på jobbet, potatismos m rödspätta och lite remouladsås, så kände jag att det gick lite för fort. Det som brukar ta sån tid för mig! Efter ca 30-45 minuter fick jag ont i magen å gick på toa. Satt där ganska länge sen kändes det bra. Gick o började jobba igen för att efter bara nån minut börja svettas, bli yr och få kanonont i magen. Sprang in på toa och där kändes det som jag skulle svimma, jag svettades och pulsen steg. Tröjan åkte av i all hast för jag blev så varm. Satt sen säkert i 30 min på toan och mådde pyton. När jag väl tog mig därifrån var jag verkligen inte på topp. Jag började gråta inne på mitt kontor och sen bestämde jag mig för att åka hem. Väl hemma sov jag 1 timme.
Kändes så jobbigt att jag skulle få min första dumping på jobbet när vi dessutom precis tagit bort vilrummet och soffan som brukar stå i fikarummet var på omklädning så jag hade ingenstans att lägga mig ner och det var bara det jag ville.



För övrigt är det pissjobbigt att jobba. Blir kanontrött redan efter någon timme. Känns som jag har värsta gruset i ögonen och kan inte alls koncentrera mig. Har gått hem mycket tidigare varje dag för jag inte orkat vara kvar. Tur man har plus på flexen! Nu är det bara en dag kvar sen har jag semester på fredag!

Jag tror jag får i mig alldeles för lite mat och vatten. Jag kissar ca 3 gånger per dag och då är det minimalt. Nummer två blir det kanske var tredje dag. Vet inte om detta är normalt men det känns inte så. Skulle nog behöva få i mig mycket mer vatten än jag får idag.

måndag 3 december 2012

Första målet uppnått!

Idag nådde och passerade jag mitt första mål, 135 kg. Nu väger jag 134,1! Helt otroligt att jag nu gått ner över 17 kg sen flytstart. Känns så sjukt bra!



Idag var också första jobbdagen efter sjukskrivningen. Fyyy va jobbigt, hade inte alls hjärnan med mig och sjukt sjukt trött blev jag redan efter en timme. Har varit riktigt jobbigt faktiskt och förstår inte hur jag ska orka med detta. Ett lyxproblem uppstådde idag också. Jag insåg att jag har för mycket semester sparat och kvar så jag måste ta ut en semesterdag per vecka fram till jul. Så i tre veckor blir det bara 4 dagars veckor. Känns ju inte helt fel. Ska bara lyckas klara av det då!

Känner att jag måste komma igång med träningen nu. Min kropp känns svag och jag har ont i höfter och fogar igen. Vet bara inte hur jag ska orka när jag känner mig som en urlakad sill hela tiden. Att lyckas ta mig iväg efter barnen somnat känns just nu som att bestiga världens högsta berg. Måste hitta nån lösning på problemet.



Orkar inte skriva så mycket tyvärr...alldeles för trött och ska strax krama kudden. Tråkig, ja men vad gör man?

torsdag 29 november 2012

Varit under isen men är påväg upp igen!

I söndags kväll när jag la mig var jag så sjukt frusen. Hade extra ullfilt på mig men frös ändå. Framåt morgonen blev jag kokhet istället och som jag skrev tidigare så vaknade jag med feber, 39 grader. Jag som aldrig har med än 38. Jag mådde riktigt piss! Febern höll i sig på tisdag morgon hade jag lika hög feber så när familjen gick till dagis och jobb slocknade jag på stört och vaknade först 4 timmar senare. Försökte peta i mig lite mat men det blev sängen igen. Har varit riktigt under isen dessa dagar men natten till onsdag släppte äntligen febern och jag började må bättre.



Igår var jag och tog bort agafferna. Var lite rädd för att det skulle göra ont men det gjorde det inte, det stack litegrann ibland bara. 14 agaffer hade jag fördelat över mina 5 hål. Allt hade läkt ihop fint men dom satte ändå strips och tejp som ska sitta 3 dygn. Ju bättre de sitter ju finare ärr får jag. Känns skönt att vara av med agafferna, det spänner inte lika mycket.



Pratade med dietisten Anette på Skönvikt igår också för jag kände jag behövde prata lite om dethär med maten. Jag tycker inte jag får i mig tillräckligt med protein och sen har jag svårt att ens få i mig 1,5 dl åt gången. Blir alltid att jag inte äter upp. Jag berättade också att jag varken känner hunger eller mättnad och att jag inte tycker mat är gott utan bara ett nödvändigt ont. Hon sa att jag fått en omedelbar effekt av operationen på två plan, dels mättnadskänslan och dels en avsmak för mat. Hon trodde dock att detta skulle ge med sig i sinom tid men att jag nog aldrig kommer uppleva hunger och mättnad på samma sätt som innan. Hon tyckte inte heller jag skulle lägga så stor vikt just nu i puré fasen på om jag får i mig tillräckligt med protein eftersom jag får i mig så lite ändå utan att jag istället försöker få i mig något, dock ej snabba kolhydrater. Det är då inte ett problem då jag tycker allt är för sött, tunga krullar sig. Frågade också hur det var med bubbelvatten eftersom jag på sjukhuset fick en flaska Loka att dricka men som de sen bråskande tog ifrån mig och sa att jag inte alls fick dricka. Dietisten sa att det fick jag visst men att jag måste känna efter själv så det inte känns konstigt. Kändes skönt att få bolla de funderingar jag haft.



Idag är sista dagen på min sjukskrivning men jag har tagit en semesterdag imorgon så jag får nån extra dag på mig. Känns lite läskigt att börja jobba redan eftersom varje måltid tar sån extremt lång tid. Sen får jag ju såna enorma magkniper när det är dax att göra nr 2. Blir illamående och darrig och kanonont i magen. Får väl se hur det går när jag väl börjar!

måndag 26 november 2012

Vaknade med massor med feber!

Hade en tuff natt där lillan var orolig och inte kunde sova. Hon hostade och grät...jag frööös. Framåt 4-5 tiden blev jag tokvarm och törstig. Tog hastigt någon klunk vatten som såklart blev för mycket då man är lite för trött och jag började må illa. Sov inte alls bra! När jag vaknade var jag skållhet och mådde verkligen piss. Kollade tempen....39 grader! Jag som aldrig burkar ha över 38 grader. Lyckades peta i mig lite alpro soya yoghurt och alvedon. när man och barn gått la jag mig i sängen och sov 45 min.

Hade sen långt tillbaka en inbokade klipptid och trots febern tog jag mig dit då jag vet att om jag bokat av hade jag inte fått någon tid förrän nästa år. Det gick ändå bra att va där. Klippte av mig håret och färgade jättecoolt. Är hur nöjd som helst!

Hemma igen kom febern tillbaka så det blev nya alvedon. Nu ska jag strax lägga mig.

Vägde mig i morse 136,7 kg. Har nu gått ner 14,8 kg. Mätte mig dock inte eftersom jag mådde så dåligt så det gör jag imorgon.

Natti natt!

söndag 25 november 2012

Förkyld!

Nu har familjens förkylning även bitit tag i mig. Haft ont i huvudet i tre dagar och är snorig. Blä! Lillan är värst jättehosta,  grönt snor o lätt ögoninfektion. Nu hes me :-(

Idag tog jag bort plåstren då de höll på att lossa. Såg ganska läskigt ut med häftklamrar på magen. Nu är det bara tejp över. På onsdag ska kamrarna tas bort. Känns som att det kan göra ganska ont.

Imorgon ska jag klippa o färga håret :-).

fredag 23 november 2012

Blomma från jobbet

Idag kom en kollega från jobbet förbi med en fin blomma. Va glad jag blev att dom tänker på mig.


Fragminsprutor

Ändå sedan den 11 november, dagen innan min operation, har jag tagit Fragmin sprutor. På sjukhuset fick jag hjälp men hemma gör jag det själv. Fragmin sprutan ska minska risken för proppar efter operationen.  Nu har jag bara några dagar kvar med dessa.


Ingenting smakar gott!

Det är konstigt att jag inte tycker någonting smakar gott. Fast jag kan känna att det ska vi äta idag, det blir gott. När jag väl sätter mig ner och äter är det inte gott. Det är inte äckligt heller men det är inte sådär så man vill äta mer om ni förstår vad jag menar. Det är inte ens så att jag känner att jag vill äta upp det lilla jag lagt på tallriken. Nu är det ju oftast så att jag inte ens äter upp det som ligger på tallriken för det tar stopp men suget att ta mer finns inte. Är ju aldrig hungrig längre! Det är en sån konstig känsla att varken vara hungrig eller sugen.



Igår var jag och handlade, gick förbi godishyllorna men kände inget behov av att köpa. Kände mig inte ens lockad. Lukten gjorde mig inte sugen. När jag kom hem frågade mannen om jag köpt nå lördagsgodis till honom och det hade jag ju inte. Han frågade om jag ens tänkt på det. Nej det hade jag inte. Jag bara gick förbi! Jag bara gick förbi! Hur ofta i mitt liv har jag gjort det utan att ens snegla och bli lite sugen? ALDRIG!! Vad är det som hänt egentligen? Var det magen eller hjärnan de opererade? Nåja jag ska inte ropa hej än, det är bara knappt 2 veckor sen jag opererade mig så suget efter gotta kanske kommer tillbaka. Det är skönt så länge det varar i alla fall =).



Har både igår och idag vaknat med huvudvärk. Känner att förkylningen hela familjen hade när jag kom hem även har bestämt sig för att göra fäste i min kropp. Det kliar o halsen och snorar =(. Känns inte som jag har ork med en förkylning också just nu. Räcker med att återhämta mig efter operationen och få till det med maten.

Jag har helt fastnat i Prison break och ser x antal avsnitt varje dag. Så skönt att bara få göra det jag vill =). Sen är han ju så fin att titta på med, det skadar inte =).

torsdag 22 november 2012

Varför gör det så ont i bröstkorgen?

Nu är det över en och en halv vecka sen jag opererade mig, tiden går så fort, men jag har fortfarande så ont i bröstkorgen. Det gör ont när jag rapar, hickar, tar djupa andetag, när jag torkar mig på toa, när jag hostar, och när jag försöker ligga på sida på natten. Känns som nåt är av! Det gör också ont i vänster bröst, vet inte om det är inne i själva bröstet, i muskeln eller i hjärtat, men känns mest som om muskeln är sträckt. Varför gör det fortfarande så ont?



Tycker alltid jag lägger på minimalt med mat på tallriken till lunch o middag men jag får aldrig i mig alltihopa. Det är inte så att jag känner mig mätt men det tar liksom stopp. Sen smakar inget gott heller, antagligen för att jag inte är hungrig eller sugen på nåt. Jag äter för jag måste äta med ca 2 timmar emellan varje måltid men jag äter inte för att jag känner någon hunger eller något sug. Det finns inte! Jag kan tänka att jag vill ha det eller det till middag men när jag väl äter det smakar det inte alls lika gott som jag föreställt mig. Ganska tråkigt faktiskt!

Idag vaknade jag med sprängande huvudvärk i höger tinning så nu sitter jag här och försöker få i mig alvedon. Förr kunde jag svälja 7-10 tabletter på en gång men nu måste jag dela varje tablett och svälja varje halva för sig. Provade att svälja en hel vitamintablett i helgen med resultatet att den fastnade, det kändes som om den satt fast i halsen och jag började må illa och bli yr. Fick lägga mig ner tills den hade passerat. Så nu vågar jag inte ta hela tabletter igen utan får snällt dela på dom och ta en halva i taget.



Hade tänkt jag skulle börja får lite ork att pyssla lite här hemma nu när jag för en gångs skull är hemma själv på dagarna men icke sa nicke. Är så trött och orkar ingenting, vill bara sova, vila och slappa.

Jag har som mål att gå ut och gå varje dag även om det nu till att börja med bara är minimala promenader. Om jag är iväg på något annat en dag så tas promenaden bort. Har varit duktig och tagit min promenad varje dag och det känns bra. Skulle dock vilja utöka den något snart.


Nej nu ska jag ta o bädda sängarna och förska göra nåt.

Ha en bra dag!

tisdag 20 november 2012

Magknipet har gått över till ont hela tiden

Mitt magknip som jag skrev om i förra inlägget har nu gått öve till ont hela tiden. Inte jätteont men ett malande mest hela tiden. Det beror förhoppningsvis på omställningen från 5 veckors flytande kost till att gå över i allt äta purémat och knäckebröd. Kanske blir tungt åt magen. Mellis blev därför bara alpro soya "yoghurt". Känns inte kul alls! Orkar inte göra någonting idag på grund av detta. Ligger nerbäddad i sängen med filtar och ser på avsnitt efter avsnitt av prisonbreak.


Får i alla fall njuta av denna snygging =)!

Trött trött trött, magknip och dumping på det

Jag är så förbaskat trött, konstant. Det känns som i början när man är gravid och kan sova precis hur mycket som helst och var som helst. Det är sjukt jobbigt. Igår sov jag nästan tre timmar på dan men somnade ändå som en klubbad säl på kvällen och när resten av familjen skulle gå upp var jag så slut att jag fick tvinga mig ur sängen. Känner mig helt färdig hela tiden och vill bara sova sova sova.



Jag får också enorma magknip nu när jag börjat äta purémat. Det gör satans ont men det går över så det är inte ihållande i alla fall. Men jag märker att jag är extra vaksam till allt jag känner.

Igår kväll fick jag en lätt dumping tror jag. Jag åt keso med en barnfruktpuré med kiwi och päron. Efter jag ätit upp blev jag yr i huvudet, lite lätt hjärtklappning och svettig. Det höll bara i sig i ca 15 min som tur var.

måndag 19 november 2012

Viktnedgång först veckan efter operation

Det blev 2,4 kgs nedgång denna vecka, så nu har jag gått ner totalt 13 kg. Känns så skönt! Under fliken vikt har jag redovisat mina förändringar denna vecka.

Jag mår ok men har lite ont än

Jag mår ganska bra faktiskt men har fortfarande ont i höger sida samt i bröstbenet mellan tuttarna. På höger sida känns det som om jag har en sträckning i musklerna och den känslan kommer även i ryggen. Jag blir lätt trött och slut i ryggen på höger sida.

Helgen har fortlöpit men det har inte blivit lika mycket vila under helgen som jag hade behövt. Hela familjen har varit sjuka, förkylda med värsta hostan. Lite knöliga nätter har det varit och då har man blivit tröttare på dagen.

Det gör ont i bröstbenet när jag får mycket luft i strupen och behöver rapa. Det blir liksom svårt att rapa och  hela bröstkorgen känns öm. Ibland kan det också göra ont i bröstkorgen när jag andas, speciellt om jag blir lite andfådd.

Jag är aldrig hungrig, känner ingen hunger alls och allt är ett plant läge. Ingen hunger och ingen äckelmättnad. Annars tycker jag att det gått bra med maten men jag har svårt för soppa så idag har jag börjat med purémat. Till frukost blev det en hård macka med lätt mjukost med räksmak och ett mosat ägg ovanpå samt lite alpro soya "yoghurt".  Till lunch åt jag en barnmatsburk men fick magknip efteråt.



Jag är väldigt trött hela tiden och sover mycket på dagarna när barnen är på dagis. Beror väl på att jag får i mig lite lite med näring.

fredag 16 november 2012

Min först utmaning!

Jag bestämde mig redan på sjukhuset att jag varje dag skulle ta en promenad. Så min utmaning idag var att gå en superkort promenad som normalt bara tar 3-4 minuter. Det tog idag nästan 10 minuter. Magen känns som en sten som slår ner för varje steg och det gör ont i vänster sida. Men jag gjorde det och det känns bra. Är dock helt slut nu =).

Tycker det är svårt dethär med maten eftersom jag inte känner nån hunger. Äter för jag måste inte för att jag är hungrig. Känner inte att jag blir sådär mätt heller och då är det också svårt. Men jag kämpar och kämpar.



I övrigt har jag sovit 3 timmar på förmiddagen och sen mest pysslat med bloggen.

Det är svårt när man känner sig otillräcklig...

Att få komma hem har både varit positivt och negativt. Jag är så glad över att få vara med min familj men känner mig så enormt otillräcklig när jag inte kan lyfta upp mina barn, bära dom eller sitta på golvet och leka med dom. Lillan står vid mina fötter och skriker och tårarna sprutar, dom stora tjejerna slåss över vem som ska sitta bredvid mig och jag känner mig otillräcklig. Dessutom allt man ser allt som måste göras hemma är så stressande.

Gjorde alldeles för mycket igår så på kvällen hade jag jätteont i magen och hela kroppen. Hur ska jag lyckas balansera detta, både kunna vara en tillräckligt bra mamma och vila. Känns som en omöjlig ekvation. Jag känner mig inte bara slut i kroppen nu utan även i huvudet! Jag vill ju så gärna göra massor med dom men orkar och kan inte än. Får ångest att mannen få dra ett så stort lass i hemmet och jag bara ligger eller sitter.

Med maten går det sådär. Svårt tycker jag att sitta lääänge och i lugn och ro och äta med barnen skrikandes och stressandes runt omkring mig. Nu på morgonen åt jag min yoghurt alldeles för fort så det började vattnas i munnen. Var bara att sluta!

Alla sa innan operationen att jag skulle bli förvånad av hur snabbt jag blir mätt och från mätt till äckelmätt är gränsen såå kort. Jag har inte ännu upplevt detta. Däremot är jag aldrig hungrig. Jag äter mina mål för att jag vet att jag måste men jag är inte hungrig. Jag kan känna att jag blir lite yr i huvudet eller att det vattnas i munnen när jag äter och detta har jag tagit som ett tecken på att det är bra nu. Magen kanske inte kommit igång än.



För örvrigt ser jag ut som om jag blivit misshandlad. Jag är blå på armarna och händerna. Jag har ett gigantiskt blåmärke på vänster sida om magen och sen alla dessa stora plåster på magen. Jag känner mig också misshandlad, framförallt i magen. Ska försöka lägga ut lite bilder senare.


Nu ska jag försöka få på mig lite kläder och dricka vatten och ta lite lite mellis för jag känner att jag måste sova. Bra om jag kan få i mig lite till innan jag somnar.

torsdag 15 november 2012

Onsdag efter operationen

Natten var svår! Hade svårt att hitta nån skön ställning att sova i. Blev störd av rumskompisarnas snarkande, hostande, kräkande mm. Ville ligga på sidan men det kändes som allt i magen bara åkte runt och det gjorde fasansfullt ont. Blev dock några sammanhängande timmar.

Onsdagen på sjukhuset spenderade jag med att äta med tesked hela dagen. Fick fil till frukost, 1 dl. Det tog över en timme att få i mig. Tyckte jag bara satt med en skål eller ett glas i handen hela tiden och åt med sked. Fick ändå i mig för lite enligt sköterskorna så jag stöddes med dropp hela dagen. ca 900 ml fick jag i mig själv under dagen men det ska ligga på runt 1500 ml. De varma sopporna jag fick under dagen var vidriga, alldeles gryniga och smaklösa.



Fortfarande ont i magen som ett band!

En läkare kom och pratade med mig om vikten av att jag nu måste ta ansvar och sköta mig. Det är jag som ska se till att det funkar på lång sikt. Jag kommer gå ner i vikt men om jag inte anammar ett nytt levnadssätt kommer vikten senare att smyga sig på igen. Han var jättetrevlig och kändes genuint intresserad och att han ville att det skulle gå bra för mig.

På kvällen kom min familj och hälsade på mig. Åh så kul att se dom men lillan blev nog lite rädd för hon ville bara hem så det fick bli ett kort besök. Det var grymt jobbigt när dom åkte hem sen. Jag grät och grät och grät. Ville bara vara med dom.

Dagen efter operationen, tisdag

När jag kommit till min sal och alla ronder mm gått fick jag börja dricka vatten med tesked. Skulle få i mig max 500 ml under hela dygnet. Fick även dropp! Det var lite läskigt att ta den första skeden med vatten. Visste ju inte hur det skulle gå och var rädd för att få blodtrycksfall igen.
Fick på förmiddagen även resa mig upp och gå i rummet med hjälp av personal. Det gick jättebra!

På eftermiddagen tyckte dom jag var så pigg att katetern kunde tas bort. Det var skönt! Fick en gåvagn, en såndär hög man kan hänga sig på och som droppet satt på så jag sakta med säkert kunde börja röra mig mer och mer. Jag kunde nu också gå på toa vilket var skönt.


Jag mådde bra på tisdagen men hade såklart ont i magen där ingreppet skett. 5 plåsterlappar har jag på magen. Trodde dom skulle sitt längre ner men dom sitter alldeles under bröstbenet och ett tom på bröstbenet mellan tuttarna. Känns som ett bälte som dragits åt runt magen.




På kvällen vandrade jag ganska mycket i korridoren, var rastlös och hade ont i rumpan och ryggen av den hårda sängen. Var tom ut i dagrummet på kvällen och såg på tv.

Operationen

Måndag den 12/11 väcktes jag kl 06.15 efter en natt av konstig orolig sömn, där jag vaknat till varje timme. Jag fick börja med att gå på toa och sen in i duschen för att göra mig ren inför operationen. Grundlig tvätt med nåt desinfektionsmedel som hette typ hibiscus. Hår och hela kroppen två gånger. Torkning med rena handdukar och sen på med ren sjukhusskjorta och stora bomullstrosor. Huden var torr som fnösken och inte för att tala om håret. Upp i sängen som blivit renbäddad under tiden och på med stödstrumpor. Fick titta på lite morgontv till strax efter 7 då min frukost kom in. Frukosten var en riktig härlig kompott av kortison, panodil, illamåendetabletter, lugnande medel och lite lite vatten. Slurp! Sen drogs jag iväg till operationsens sänghall där jag fick vänta en liten stund sen kom en sköterska och satte på mig en blå operationsmössa, blåa plasttossar och en vit konstig rock. Efter det fick jag gå till operationssalen.

Inne på operationssalen var det massor med männsikor som redan var i full gång med alla förberedelser. Jag fick lägga mig på operationsbordet och sätta fötterna mot en platta. De började sätta nålar i händerna och spänna fast mig. Jag fick sen en syrgasmask över mun och näsa som jag skulle andas i. Narkossköterskan frågade om jag kände nåt. Nej, vad ska jag känna frågade jag. Ja du ska bli lite varm sa hon. Känner du nåt nu då? Nej! Nu då? Nej!
Nu började jag bli nervös, hjälp det funkar inte på mig! Narkosläkaren och sköterskan insåg då att nålen dom satt inte funkade så dom fick sätta en ny i andra handen. Känner du nåt nu då? Nja lite kanske. Sen minns jag inget mer!

Nästa sak jag hör är att nu är operationen klar och du är på uppvaket. Klockan var runt 9.30 tror jag.Trött, trött trött, vill sova! Uppvaket handlar mest om sova, blodtryck, sova, sova, blodtryck, blåsa i en flaska o sova. En sköterska kommer och frågar om jag orkar prata med mamma. Är hon galen tänker jag sen har jag luren i örat. Minns inget av vad mamma sa eller jag sa. La luren på magen och somnade igen. Sen skulle jag få sätta mig på sängkanten. Det gick bra men blev lite yr och illamående och ville kräkas men det kom inget. Fick även ställa mig upp och trampa lite. Sen bums ner i sängen o sova igen. Runt 16 tyckte de att jag var så pass återhämtad så det beslutades att jag skulle till avdelningen igen och jag kördes dit.

Kördes in i ett rum där det låg 3 stycken men alldeles när jag fått min plats kom ytterligare 2 stycken och då känner jag hur allt börjar snurra och jag börjar må illa. Jag ringer efter en sköterska som inte har tid. Kämpar emot att svimma och ringer igen. Kallsvettas, allt snurrar och jag mår jätteilla. De tar blodtryck, puls och syresättning. Jag kvicknar till igen men faller handlöst ännu en gång. Nytt blodtryck, puls och syresättning. Det tas även ett ultraljud på urinblåsan eftersom jag inte kissat efter operationen än. Mängden urin har inte ökat så det beslutas att en kateter ska sättas. Jag får åka in på ett behandlingsrum där en kateter sätts och urinet är jättemörkt. Jag faller ännu en gång ner i kallsvett, yrsel och mår piss. Upp och ner går det hela tiden, som en berg och dalbana. Blodtryck, puls och syresättning tas hela tiden. Jag mår så dåligt att jag tror att jag ska dö. Dessutom får jag kanonont i vänster axel. Jag kan inte röra den och rör någon den skriker jag. Jag kan bara ha armen i ett läge. Blodtrycket går upp och ner som en berg och dalbanan liksom mitt mående men nu har jag dalat så många gånger att jag är alldeles lealös och slut. Mitt övertryck pendlar mellan 80 och 110 och pulsen är låg.Jag får alltså rejäla blodtrycksfall hela tiden!  De sätter in massor med dropp som pumpar snabbt samt smärtstillande. Läkare och sköterskor kommer och går och tillslut är jag så färdig att jag ringer på klockan å ber en sköterska hålla mig i handen när nästa fall kommer. Är livrädd!
Runt 20.00 har jag mitt sista fall! Sen börjar jag sakta men säkert komma tillbaka till verkligheten igen. Pulsen ligger runt 110 men dalar inte drastiskt nedåt. Jag får ligga kvar i behandlingsrummet resten av natten och man kollar blodtryck, puls och syresättning med jämna mellanrum. Ligger som i ett skruvstäd eftersom jag har så enormt ont i axeln och magen känns alldeles uppsvälld och öm. Jag har svårt att andas eftersom det gör så ont. Mitt i natten har jag äntligen ett normalt bloctryck på 124/70. Jag ropar tom jippi! Har svårt att sova på natten men runt 5 somnar jag och sover fram till sju. Det tas då massa prover och läkaren kommer igen för att titta till mig. När dagpersonalen går på kommer dom in en och en för att se hur jag mår och alla blir glada att jag fått lite färg. Framåt 9.30 får jag åka in på salen igen.



Jag får förklarat för mig att anledningen till att jag har så ont i axlarna och känner mig uppblåst beror på att jag fyllts med gas inför operationen. Jag har också stått under operationen! Dessa två saker är något jag inte visste något om innan jag opererades och blev lite av en chock. Smärtan berodde på att gasen skulle ut och den vandrade oftast uppåt mot axlarna.

Operationen gick annars fort, lätt och bra enligt opererande läkare, 1 timme och 6 minuter tog det.

söndag 11 november 2012

På plats på lasarettet

Jaha då har jag blivit installerad på ett tillfälligt rum över natten. Har eget rum och det känns kanon. Jag opereras 7.30 imorgon bitti.
 
 
Hittills har de tagit ett rör blod för att få fram min blodtyp och tagit blodtryck. Dricker nu min sista Modifast.
Dagen har varit jobbig, gråtit massor och kramats massor med barnen. Stora tjejen fick feber innan jag åkte in vilket inte kändes så kul. Vill inte att hon ska känna att jag sviker. Känner mig ensam och saknar min familj redan
Nu är jag i alla fall här och  imorgon är det dax.