Natten var svår! Hade svårt att hitta nån skön ställning att sova i. Blev störd av rumskompisarnas snarkande, hostande, kräkande mm. Ville ligga på sidan men det kändes som allt i magen bara åkte runt och det gjorde fasansfullt ont. Blev dock några sammanhängande timmar.
Onsdagen på sjukhuset spenderade jag med att äta med tesked hela dagen. Fick fil till frukost, 1 dl. Det tog över en timme att få i mig. Tyckte jag bara satt med en skål eller ett glas i handen hela tiden och åt med sked. Fick ändå i mig för lite enligt sköterskorna så jag stöddes med dropp hela dagen. ca 900 ml fick jag i mig själv under dagen men det ska ligga på runt 1500 ml. De varma sopporna jag fick under dagen var vidriga, alldeles gryniga och smaklösa.
Fortfarande ont i magen som ett band!
En läkare kom och pratade med mig om vikten av att jag nu måste ta ansvar och sköta mig. Det är jag som ska se till att det funkar på lång sikt. Jag kommer gå ner i vikt men om jag inte anammar ett nytt levnadssätt kommer vikten senare att smyga sig på igen. Han var jättetrevlig och kändes genuint intresserad och att han ville att det skulle gå bra för mig.
På kvällen kom min familj och hälsade på mig. Åh så kul att se dom men lillan blev nog lite rädd för hon ville bara hem så det fick bli ett kort besök. Det var grymt jobbigt när dom åkte hem sen. Jag grät och grät och grät. Ville bara vara med dom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar