När jag var yngre och inte hade barn ville jag att det alltid skulle vara liv och rörelse runt omkring mig. Jag hade alltid tv:n eller radion på när jag var hemma, mest tv:n. Tyckte det var så skönt med nåt som lät runt ikring mig, det kändes inte som om jag var själv då. Jag hade sällskap!
Idag, tre barn senare, så uppskattar jag tysnaden enormt mycket. Jag njuter när det är tyst runt omkring mig och jag tycker snarare det blir jobbigt med för mycket ljud. Att ha musik på när barnen är hemma är jättestörande för mig för det blir för många ljudkällor. Barnens prat, skratt och skrik tillsammans med musiken blir för mycket.
Jag älskar musik det gör jag men jag känner numera att jag vill kunna njuta mer av den än att ha den som ett bakgrundssorl. Bakgrundssorl har jag hela tiden ändå. Musiken njuter jag numera mest av i bilen och då kan jag spela massor och högt.
Nu har jag varit hemma sjuk i tre dagar och jag har inte satt på varken tv eller musik när barnen varit på dagis. Det är såå skönt med tysnade, med lugnet och friden. Jag njuter av varje sekunde det är tyst. Funderade ett tag på att sätta på musik när jag åt lunch med ångrade mig snabbt. Att bara kunna få sitta i tysnaden är ju inte nåt som man har möjlighet till så ofta med tre barn. Jag passar därför på att njuta i massor nu när jag kan.
Tänk vad man kan ändra sig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar