Det är jobbigt att vara tjock. Många saker som står i ens väg och en hel del som kan bli pinsamma. Jag tycker det är JÄTTEPINSAMT när min hängiga mage syns för mycket och gungar. Jag tycker också det är pinsamt att jag när jag tränar luktar svett på en gång fast jag knappt blivit varm. Jag tycker det är pinsamt när barnen på dagis påpekar att jag är STOR eller säger sådana saker så mina barn hör det.Men det som är MEST pinsamt just nu är att jag är på gränsen till att vara sååå fet att jag inte kan torka mig när jag gör nummer två. Jag får i princip vika mig dubbel bakåt för att nå! Kan inte tänka mig nåt värre än att behöva be mannen om hjälp med det. Det skulle verkligen vara förnedring på hög nivå. Jag mår verkligen dåligt över detta och jag tycker det har kommit mer och mer sista veckorna. Inte märkt av det förr men NU. HJÄÄÄÄLP!!
Jag vill verkligen få bukt på min övervikt nu. Jag vill få bli "normal"! Jag vill kunna leva utan att gömma mig hela tiden. Jag vill känna mig bekväm och lugn.
Idag fyllde mellantjejen 3 år. Tiden har gått så fort och jag tycker jag inte hunnit med hennes tid så mycket. Jag har ett extra öga åt henne det måste jag säga. Antagligen för att hon är så lik mig på många sätt. Hon är bastant och rultig och jag vill bädda in henne med all kärlek jag kan för att skydda henne mot alla onda människor som kan säga nåt dumt eller göra nåt dumt mot henne. Jag vill ge henne allt det jag inte kunde få och jag vill att hon ska känna sig trygg i sig själv.
Vi har firat henne två dagar i rad. Igår var min mamma här och idag svärisarna.
Så här fin var inte vår tårta men nära på =)
Å vad jag känner igen mig. Jag har aldrig lidit av min övervikt som nu. Sååå jobbigt . Jag tror att det är för att man är så nära nu. Ser en väg ut, äntligen .samtidigt tar man adjö av vissa saker. Glass kanske jag inte kan äta sen, pizza är gott, och stora portioner. Smörgås med röra, kanske inte kan sen. Osv. Jag som bantat i 20 år. Nu går det bara inte stt vara nyttig. Kämpar för stt inte öka fler kilon...Men snart är du på andra sidan. . Om nån mån eller veckor händer det.... Spännande / M-L
SvaraRaderaMmm jag försöker se framåt men det är så svårt. Efter alla år av bantande är det de enda man tänker på. Ångest hela tiden för att man stoppar i sig saker. Jag vill att det ska vara operationsdax nu!
RaderaHur går det för dig?
jag ringde vårdgarantin idag och dom sa att dom ligger jättedåligt till med kön på kirurgen.Jobbigt att höra.Jag skulle vilja ringa och tjata varje dag om det hjälpte,men alla vi som väntar har väl lika jobbigt.Önskar jag kom förbi detta kirurgbesök så det bara vore op kvar.Sa dom när du kan räkna med att få operationstid? Dom borde ju kunna säga vilken månad.Sen kan man ju alltid hoppas på återbud. ;)
SvaraRaderaVa drygt! Jag ringde direkt till kirurgen och frågade jag. Flera gånger, ja jag vet tjatigt men jag vill det så mycket och jag tänkte att om jag visar framfötterna kanske jag står näst på tur. Jag tror att det var därför dom ringde mig me för att jag visat intresse. Så mitt tips är att ringa kirurgen.
RaderaDom sa inom tre månader så skulle operationen bli men hon visste inte exakt. Hon sa att den längsta väntetiden var den för att få komma på samtalet på kirurgen sen ska dom försöka operera inom tre månader. Bara att hoppas på det. Hon ska ringa i em så då ska jag kolla igen.