söndag 24 januari 2010

Att få nya vänner på i vuxen ålder

När man var barn var det alltid så lätt att få vänner. Man hade hur många som helst och en del kom och gick men en del bestod. Det var lätt att hitta vänner på dagis, i skolan och ute på gården där man bodde. Visst gick man på sina nitar också men att ta kontakt med nya barn var inte så svårt.

När man sen blir vuxen är det inte lika lätta. Man hittar nya vänner genom bekanta, på jobbet, skolan mm. Jag har fått många nya vänner som vuxen men de är är inte så många som stannar kvar eller kanske är det så att det inte är så många som man väljer att man vill ha kvar i sitt liv. Man är mer kräsen nu och väljer ett fåtal som man verkligen litar på och känner ett samband med. Idag har jag ett fåtal nära vänner som jag älskar. Jag vet att de finns där vad som än händer och man behöver inte höras varje dag eller ses titt som tätt men man vet att man har dem där. Jag har en vän som jag träffade genom mitt x och som är hans syster. Hon är som min syster också och eftersom jag fanns i deras familj i 10 år. Idag är vi lika bra vänner trots att jag inte är tillsammans med hennes bror och hon är fortfarande min syster. Jag har också en vän som jag träffade genom ett jobb som jag verkligen kan vara mig själv med och som jag alltid har roligt med. Min man och hennes kille har också funnit varandra vilket är kanon. Fler vänner finns det men dett är min allra närmaste.

Jag har även en vän som gått bort som hörde till denhär skaran. En vän som alltid fanns där, som sa precis vad hon tyckte och tänkte och talade verkligen om när hon tyckte jag gjorde nåt fel. Hon var helt underbart rolig och färgsprakande. Jag kände mig så enormt levande i hennes närvaro. Varje gång jag skulle träffa henne var jag lite nervös och när jag gick därifrån var jag så lycklig som en människa kan vara. Man kan säga att jag var kär i henne som en vän.

Jag har fått en ny sån vän som jag känner så för. En vän som jag känner nåt speciellt för och som det känns nästan om en nyförälskelse med. Det är så kul! Vi träffades på BB när jag hade fött mitt andra barn. Vi delade rum och båda kände på en gång att det klickade. Det var såå skönt. Vi hjälptes åt, vi skrattade och hade det bra i vår lilla bebisbubbla. Jag som inte ville dela rum med någon fick en sån positiv upplevelse där på BB. Det var helt underbart. Hon fick sin son 1 dag innan jag fick min dotter och det är nu 4 månader sen. Vi bor ca 3 mil från varandra idag men hade vi bott närmare varandra hade vi nog setts massor. Nu ses vi ca 1 gång per vecka och det är så trevligt. Jag är så lycklig varje gång jag träffat henne och hennes son och det känns som vi känner varandra på ett speciellt sätt. Vi delade nåt väldigt speciellt där på BB. Vi säger ofta att vi borde bo ihop eller bo närmare varandra =). Jag är så glad att jag har fått lära känna denna underbara människa och att jag får dela lite av mitt liv med henne.

Så genom detta inlägg vill jag uttrycka all min kärlek till mina vänner!

2 kommentarer:

  1. Jag vet hur svårt det är att få nya vänner i vuxen ålder... Som nyinflyttad till en by i Dalarna så inser man snart att alla har redan sina kompisar och har inget intresse av nya vänner.... Jag kan inte låta bli att undra om det är typiskt svenskt eller om det är så överallt... fast det tror jag inte. Jag tror att människor i tex sydligare länder bjuder in nya människor till umgänge på ett annat sätt...
    Ha det så bra och kämpa på med vikten och allt annat!

    SvaraRadera
  2. Ja vi bor också i en by i Dalarna och har väl inte fått några vänner här. Pratar med grannarna men mer är det inte. Det är riktigt tråkigt!

    SvaraRadera